Intresset för historiens vingslag i både sin egen släkt och Sverige gav Anita Hammarstedt inspirationen att skriva böcker. Nu har har hon nyss släppt sin fjärde roman Från Rörstrand till Rio.

2009 gick Anita Hammarstedt i pension. Hennes 50 år långa yrkesliv som ekonom hade dittills varit präglat av siffror men när det var slut fick orden ta siffrornas plats hos Anita. I samma veva började hennes far att bli dement och hon insåg att den tid som hon hade kvar för att få reda på hur livet hade varit innan, långt tillbaka började ta slut.

– Jag läste en annons om en kurs i att skriva för barn och barnbarn, berättar Anita. Själva kursen gick jag inte men annonsen gav mig en idé.Jag hade många brev och dagböcker sparade så jag samlade dem och satte mig ner och började skriva.

Den första boken Anita skrev blev en historia om familjen baserad på breven och dagböckerna. Anita delade ut den färdiga boken Mitt liv till nära och kära och verket blev mycket uppskattat. För egen del upptäckte Anita att skrivandet i sig hade väckt något i henne som hon inte vill släppa.

– Jag tänkte “Gud vad roligt det är att skriva”, säger hon. Det fick mig att tappa tid och rum, helt inne i det jag höll på med. Där föddes tanken på min farmor som föddes 1897 och så började jag om igen.

Inför den andra romanen Fyra generationer kvinnor behövdes ett noggrant researcharbete. Anita åkte ner till sin pappas kusiner i Valla och tillsammans gick de runt och tittade på platser och byggnader som var förankrade i släktens historia. Över en fika samlades de sedan för att gå igenom gamla foton.

– Jag hittade en bild på en kvinna. Det var min farmors mormors mor som föddes 1808, säger Anita. När vi satt där och tittade sa de ena kusinen “Hon fick sex stycken oäkta barn”.

Och så var en ny huvudkaraktär funnen. I material från släktforskning om familjen har Anita fått mycket information. Det fanns också mängder av fotografier som i sig berättade en historia.

– Det är roligt att forska i hur det var, skaffa sig en bild och låta verkliga personer komma in i berättelsen, säger Anita. Att gå bakåt i historien och se hur Sverige utvecklats under 150 år är väldigt intressant.

Boken blev så småningom klar och landade då hos Göran Fagerström på Bokverket för manusbearbetning och redigering. Göran var den person som även fått läsa det första manuset – en uppgift Anita inte anförtror vem som helst.

– Min bok ska vara min bok, säger hon med en bestämd ton i rösten. Men med Göran kände jag att det stämde och efter första genomläsningen sa han själv att jag hade ett bra språk. Han tar tag i allt från grunden och vi har ett bra samarbete.

Från Rörstrand till Rio : porslinsarbetaren som emigrerade
av Anita Hammarstedt
Förlag: AVH Förlag
Utgivningsdatum: 2017-05-24
ISBN: 9789198274530
[ Köp på Adlibris ] | [ Köp på Bokus ]

2015 kom hennes tredje bok och nyligen har Anita släppt sin fjärde – Från Rörstrand till Rio. Hennes skrivande har med tiden utvecklats från att hålla sig kring släktens historia och personer till att bli fiktivt även om det fortfarande är inspirerat av verkliga händelser och stöttar på anteckningar hon funnit.

– När jag börjar skriva vet jag var jag ska börja och var jag ska sluta, resten kommer efterhand, säger Anita. Böckernas handling är kronologisk men när jag arbetar kommer det huller om buller. Min senaste bok kommer att bli min bästa. Det började med att jag läste några dagboksanteckningar från Lars Johan Eriksson som utvandrade till Brasilien från Rörstrand med fru och sju barn 1891. Ungefär 10 000 svenskar utvandrade till Brasilien under den tiden och det fanns till och med agenter i Sverige från Brasilien som värvade människor till landet. Jag tror det var så att när slaveriet avskaffades blev det ont om människor som kunde arbeta på plantagerna och därför målades Brasilien upp som ett fantastiskt land att emigrera till. Jag har researchat mycket, läst och mött människor. Jag vill inte avslöja allt men kan säga att det blev inte så bra när de väl kom fram. Människorna drabbades av epidemier, elände och det utlovade markerna de skulle få visade sig inte finnas.

Anita betonar vikten av att nätverka som egenutgivare. Göran Fagerström har hjälpt henne med redigering och formgivning men också i kontakten med tryckeriet. När hon gav ut Fyra generationer kvinnor deltog hon i bokmässan i Göteborg och upptäckte vilket stort stöd egenutgivare har i varandra.

– Frågan är vad man vill med sitt skrivande, säger Anita. Det är inget man blir rik av, men jag får ut så mycket ut av själva skrivandet och jag får så mycket positiv respons från läsarna. Det gör mig varm ända in i själen. Jag har hittat min läskrets och hur jag ska nå dem, därför lägger jag mycket på att annonsera i veckopressen. Då ringer också folk och beställer eller så beställer de via min hemsida, www.avh-forlag.se. Det kostar en del att ha en duktig redaktör men det är viktigt för mig att det blir kvalitet.

Anita tryckte den första boken i blygsamma 50 ex. Nu är hon uppe i det tiodubbla redan i sin första upplaga om 500 stycken.

– Jag har lärt mig marknadsföra med tiden, säger Anita. Som pensionär behöver jag inte livnära mig på mitt skrivande utan kan njuta av att få skriva och möta läsarnas reaktioner.

Besök AVH-förlag här

Email this to someoneShare on Facebook0Share on Google+0Tweet about this on TwitterPin on Pinterest0