Att ge ut sin bok själv är inget nytt fenomen, varken i Sverige eller utomlands. I hundratals år har författare gett ut sina böcker själva. Skälen har varierat, metoderna likaså. Till Sverige kom egenutgivningen med ett “bang” när Piratförlaget drogs igång av Jan Guillou, Liza Marklund m.fl. Att äga sitt eget förlag och därmed själv ha kontroll över utgivning och få bättre betalt var några av skälen då. Idag är piratförlaget ett av de etablerade större förlagen som även ger ut andra böcker, en resa många egenutgivare också gjort.
Även om de flesta egenutgivare runt om i världen inte är lika kända har de valt egenutgivning av liknande skäl. I en tid när de stora förlagen låter högst en handfull nya författare debutera varje år, i en tid där de tekniska möjligheterna att ge ut sin egen bok är flera och enklare än någonsin, i en omvälvande tid där boken sakteligen muterar från pappersformen till elektroniskt format, väljer fler och fler författare att gå sin egen väg.
En del väljer att ge ut själva för att de inte lyckas hitta ett förlag som matchar deras genre, andra vill helt enkelt inte kompromissa med det kommersiella förlagets krav på bokens utformning, vare sig omslag eller innehåll. En del författare värnar om den konstnärliga integriteten även om det negativt påverkar försäljningssiffror. Andra skriver helt enkelt “fel” bok vid “fel” tillfälle. Skälen är nog nästan lika många som det finns egenutgivare.
Egenutgivarna, som startades 2011, är den svenska intresseföreningen för alla som är verksamma inom egenutgivning, oavsett om det gäller enskilda författare, oberoende bokförlag eller leverantörer. Våra medlemmar finns över hela Sverige, en del till och med utomlands. Tanken med föreningen är att bedriva utbildning, kunskapsöverföring och att verka för att egenutgivarna får bra villkor att verka på, vilket inte alltid är fallet i ett land där kulturpolitik ofta handlar om stora penseldrag och där man måste ha råd att ansöka om olika kulturella stöd och bidrag. E-boken som på senare år betytt oerhört mycket för egenutgivning i de anglosaxiska länderna diskrimineras alltjämt i Sverige med 25 % moms jämfört med de 6 % som läggs på den tryckta boken. Varför samma bok i elektroniskt format skall ha mer än fyra gånger högre momssats finns det ingen annan förklaring för än att de stora förlagen inte anser det vara en prioriterad fråga. Kanske inte konstigt med tanke på det oligopol som råder på området, men för egenutgivare är det en hjärtefråga och det är också, inte minst när det gäller bibliotekens ebokutlåning, en demokratifråga.
För oss som intresseorganisation är inte egenutgivning en konkurrent till annan utgivning, vare sig det är de stora förlagen, små oberoende indieförlag eller de nya hybridförlagen med sina spännande affärsmodeller. Många författare spelar dessutom inte bara på en lyra. Man kanske ger ut en bok på ett förlag, en annan på egen hand och en tredje någon annanstans. Det kan bero på böckernas genre, om de är skönlitterära eller ej och det varierar förstås över tid.
Det som utmärker egenutgivningen idag är dess enorma bredd och djup. Våra medlemmar ger ut allt från kok- till fotoböcker, självhjälpsböcker, deckare, thrillers, fantasy & science-fiction; här samsas historiska och episka romaner med socialkritiska historier, poesi, noveller, korta historier och kåserier. Jag tror inte det är en överdrift att hävda att den bästa litteraturen, och den sämsta, finns inom egenutgivningen idag. Skälen därtill är de oerhört hårda krav på lönsamhet som tvingar kommersiella förlag att mer och mer likrikta sin utgivning efter det som för tillfället säljer bäst. Vi ser inte vår uppgift som intresseorganisation att tala om för våra författare att en viss historia kanske bättre legat kvar i skrivbordslådan. Det sköter läsarna bättre själva genom att inte köpa böcker de inte tilltalas av. Däremot vill vi som organisation arbeta för att de historier som möter läsarna gör det i bästa möjliga skick, att de är ordentligt redaktionellt bearbetade, att författarna arbetar med duktiga lektörer, redaktörer, korrekturläsare, formgivare och sättare så att boken håller så hög kvalitet som möjligt, oavsett litterär kvalitet. Alla ska ha möjlighet att ge ut sin historia, det är självskrivet i en demokrati som håller yttrandefriheten högt. Smaken är ju dessutom, som bekant, minst sagt delad.
I våra medlemsforum och på sociala medier delar medlemmar med sig av sina erfarenheter, ställer frågor och diskuterar bokutgivningens alla sidor, från distribution, marknadsföring till skattefrågor. Vi tipsar varandra om de mest tillförlitliga leverantörer, tryckerier och de bästa tipsen för att lyckas. Några har varit med i många år och har över trettio böcker i bagaget medan andra fortfarande filar på sitt första verk.
I år hoppas vi kunna dra igång ett branschövergripande bokpris för alla egenutgivare och vi har redan flera aktörer ombord. Dessutom vill vi aktivt arbeta för att hjälpa våra medlemmar att bättre nå ut till läsarna med sina böcker genom att vara med på olika regionala bokmässor. Det är bara två av förslagen som årsmötet har att ta ställning till.
Som författare har du valet: egenutgivning innebär total kontroll över hela skapelse- & utgivningsprocessen, men innebär också ett hårt arbete med många tekniska, juridiska och marknadsmässiga utmaningar. Om du väljer att satsa på egenutgivning är du välkommen att ansöka om medlemskap i Egenutgivarna och få råd och stöd på vägen.
Lycka till med ditt skrivande.
Hans M Hirschi
info@egenutgivarna.se
Hans M Hirschi är ordförande för Egenutgivarna och författare. Han skriver på engelska för en publik som huvudsakligen finns på andra sidan Atlanten. Hans nya roman Willem of the Tafel kommer ut i sommar.
Ett svar till “Känner du till Egenutgivarna?”
Det verkar ju bra. sen hoppas jag med många att chanserna för att få trycka sina böcker.
och ekonomiskt ska löna sig bättre en Boniers Bokus och Libris mf.